För silversmeden Owe Johansson medförde kritiken mot de osolidariska konsthantverkarna moraliska dubier. Inte nog med att hans val av yrke innebar att han tillverkade exklusiva ting i en tid då denna aktivitet ifrågasattes, han arbetade dessutom i ett material belagt med lyxskatt och för en liten, välbärgad kundkrets. "Välfärdssamhällets yttersta form av lyxproduktion, onödig och enfaldig" som han själv formulerade sitt yrke 1969.

Ett sätt att bemöta detta var att uttrycka ett eget politiskt engagemang och moraliskt ställningstagande i sin formgivning. I en rad föremål kritiserade Johansson makthavarnas övergrepp o såväl Tjeckoslovakien och Vietnam som i Stockholm. I ett objekt kritiserade han t.ex. borgarrådet Hjalmar Mehrs tal till aktivisterna vid invigningen av Hantverket i Glasburken. Andra silverobjekt av Johansson hade titlar som Napalms fasor i Hue - Pentagon öst, Mötet i Cierna samt Cierna och Prag november 1968.

Silvervasen på bilden har överhettats och lämnats med brända, såriga kanter. Vasen har följande inskription: "Hur skall jorden överleva dagens kaotiska tillstånd där de politiska motsättningarna ständigt stegras p g a misstänksamhet och prestigehänsyn, där klyftan mellan rik och fattig ständigt ÖKAR, där arméer står redo att ödelägga världsdelar och vetenskapsmännen uppfinner förintelsemedlen." Vasen finns på Röhsska museet i Göteborg.