1968 framhöll Per Arne Terrs Lundahl orimligheten i den skatt som ålades bruksföremål. Han utförde ett "protestskrin" i silver, ett material som alltså beskattades för sitt bruk. Skrinet hade försetts med nyckelhål och nyckel men saknade gångjärn. Det gick alltså inte att öppna och kunde heller inte användas som skrin.

Även Owe Johansson visualiserade skattens bristande logik genom att borra hål i sina silvervaser så att de blev obrukbara.

Per Arne Terrs Lundahl, Protestskrin, silver, mässingsstift, 1968.

Protestskrinet finns idag i Nationalmuseums samlingar genom en donation av Fredrik Posse!